Jag sover så dåligt. Uppbrott föder underliga mönster. Hjälplöshet och hopplöshetskänslor som kryper ner mellan lakanen hos en så fort man släcker lampan. Alla vet att monstren bara finns när man är ensam i mörkret, att dom kryper fram när man ska sova. Instinktivt tar man vägen runt det hemska, ruskiga, läskiga. Låter bli att sova, sitter uppe tills man däckar framför teven och vaknar sömnbristbakis med domuskassar under ögonen och ser ut och mår som sju svåra år.
Missförstå mig rätt; Lilla M har för länge sedan slutat spöka. Sovångesten går på ren rutin. Jag har tröttnat på sömnbristen och huvudvärken som kommer till som ett brev på posten. Det är fan inte hållbart längre. Tjuren vid hornen! Tydliga sängrutiner, sovmask, öronproppar, bettskena och ny bok på kassettband.
Inatt ska här jävlarihavet sovas! Och drömma ljuva bokstavsdrömmar...

Under natten går Oren Lavie på nedladdning. Ljuva stämma! ♥