Jag önskar att jag levde i svartvitt med colorerade omslag, skarpa kontraster och markerade midjor. Jag längtar hem till femtiotalet!
Dricka kaffe i stiliserat mönstrade koppar, tituleras 'Fröken' och kunna utmana gymnastiskt i shorts. Gå på Saga-biografen i stan och vara tillåten att faktiskt ha rumpa. 1957; då att arbeta statligt, samt att ha en skrynkelfri garderob var det finaste man kunde tänka sig, och television främst var något man hörde om på radion. Då ryska spioner och flygande tefat var modeämnen, i fiktionen och i verkligheten och Karl-Arne Holmsten var en hunk. Filmregissören Arne Mattson klättrade på karriärstegen, från att vara best boy åt Ingemar Bergman, till att regissera sina egna verk...

Jag längtar efter en annan dag, en ledig, regnig dag. En regnig dag i mitt Sommarrum, då Hillmankvintologin åter kan ta plats i min niohundrakronors DVD. Fönstret på glänt, regntung himmel, de vita och lila små syrenblommorna gungande i frånlandsbrisen, fuktig luft och regnet hårt smattrande mot rutorna. Blöt kullersten, jord och grönska; dofterna, ljuset och färgerna i lilla LottapåBråkmakaregatan-staden Karlshamn. Stanna inne hela dagen och se världen flyta ut som en våt akvarell. Ja, jag drömmer om en ledig regnig inomhusdag. I mitt fina Sommarrum, i min fina säng med nyvädrade lakan, bricka med iste och kaffe och kex med fyllning. Och så fina K och söta Sambo. Och Hillman...Arne Mattson, frick'in genious! ♥