Jag får sån överväldigande lust att ge bort allt jag äger och börja om. På ny kula, i ny kula. Slänga av mig allt skräp som skrapas och skaver och gå nån annanstans. Bara Konstnären och jag. Och vara vi en stund. Dit skulle jag längta. Om det inte vore för alla satans måsten.

Jag längtar efter en bok att förlora mig i. Inga äventyr och inget snyft. Ingen verklighet, inget drama eller pretention. Bara en enkel kravlös värld som gör lite ont i spänningsnerven att skiljas från och som får en att önska att man hade det så som i boken.
Jag tar sällan emot tips. Folk lyckas allri sätta ett finger på vad jag gillar. Konstigt. Kanske är JAG svår att läsa?
Och så vill jag så jävla gärna läsa Kastanjeallén av Dea Trier Mörch. Men den vet jag inte hur den är.

Och så vill jag ge bort vackra gåvor och presenter. Men jag har inge pengar, knappast ett vitten. Och det smärtar som fa-an.
Det är mycket som skaver flickhjärtat just nu. ♥