Nu kommer det. Egoinlägget. Det som dyker upp hos alla bloggerskor förr eller senare och efter det med jämna mellanrum.

Jag är 24 år jag. Varken gammal eller snorvalp. Känner mig mest nöjd faktiskt. I mina bästa år, som nån sa. Och jag håller med. Det är nog mitt bästa år det här. Jag bor med tre kakelugnar, två lånekatter och världens finaste Konstnär.
Jag är väl rätt glad och så. Fin men liksom ojämn i humöret, jag är envis och kan bli arg. Oerhört arg.
Jag kärar så lätt ner mig i dräkt- och levnadshistoria och i dumma teveprogram. Jag är nog ganska konstnärlig. Eller kreativ. Vilket som. Jag älskar färgerOch så gillar jag teater (åh, teater!) och att drömma om hur jag ska ha det sedan.
Ganska fin på att rita är jag nog men det är inget jag för allt i världen skulle visa här.
Jag har riktigt dåligt luggtålamod, har ständigt luggen på utväxt och när den nästannästan är likalångsomhåret-lång. Så choppar jag av den helt kallt. Och sen ångrar jag mig igen. I cirka sex månader.
Jag har inte ätit kött på nog nästan tie år och så önskar jag verkligen att jag klädde bättre i hatt.
Jag tycker om att göra sylt och att sitta inne när det snöar. Dessutom är jag riktigtriktigt bra på att bli förkyld.
Och ska jag vara ärlig så känns dethära litegrann fjantigt.