Till Karl:
Jag är ledsen. Det finns. Det finns en kattlucka som är magisk. Veteskapligt förklarligt magisk. Man tar kisse till veterinären. Och sätter chip i nackskinnet. Och köper matchande kattlucka och installerar kisse och lucka i hemmet. Kisse springer ut, kisse kommer hem. Luckan scannar nackskinnschip och luckan öppnas magiskt (nåja)! Annan kisse kommer, säger Hallå där öppna! Luckan säger Nä. Oberoende av om annan kisse har chip eller ej.
Så. Jag är ledsen. Vi har inte nån patentidé längre. Inga kulor kommer rulla in. Pensionen är inte säkrat. Det blir ingen resa långt bort eller ens nära. Eller jo, kanske en bulle på Christins eller så. På sin höjd.

Hoppas doktorn är snäll. Puss.