Jag såg just en liten hund och en ännu mindre tant fladdra förbi utanför. Staden blåser bort idag och det skallrar och knäpper hemskt i fönstren mot gatan. Nån på nån gård andra sidan gatan kör med röjsåg eller trimmer. Det låter som om en stor insekt vore fången här inne och stånga sig blodig mot fönstret för att komma ut.
Jag är fången här inne och förkylningen i mig. Snoret stångar bihålorna (och skallbenet med?) blodigt och vill komma ut. Känns det iallafall. Fan i helvete, rent sagt, vad ont det gör.
Och jag målar naglarna med flit för att jag varken orkar eller vågar ta tag i måstena. Konstruera byxmönster är lika läskigt som monster och mördare och inbrottstjuvar. Ett lager ljusrosa till, hoppas det torkar långsamt.
Ineffektiv som jag vet inte vad. Och kisse bara sover i grottan hon byggt vid fotändan av vår säng. Jag borde väl duscha antar jag men för vem egentligen. Jag har då inte lust och Konstnären är ändå inte hemma förrän sent ikväll.
Mja, kanske ett lager rosa till. Vi får se.