När jag jobbar som jag gör nu. Bestämmer jag mina egna arbetstider. Jag tänker alltid att jag ska börja vid nio och försöker komma upp till åtta iallafall. När man är sjuk fungerar det inte, då går jag upp vid elva ungefär.
Idag vaknar jag halv sex. Vad gör man med så mycket morgontid?
Det är lögn att somna om, får hemskt ont i ryggen av allt vridande och kavande. Det har nog aldrig hänt att jag gått upp ens före nio och bara vart ledig. Uppstigning före klockan sex betyder alltid arbete eller skola. Och jag ska ju va sjukledig hela dagen. Vilodag mitt i veckan och ingen ro att vila. Min hjärna vet varken ut eller in. Arma skalle.

Jag hör grannen knirra i golvet ovanpå. Hon har tofflor och så hon tappar nåt (dammsugar människan?). Det är ganska kallt i rummen. Kan inte gärna börja elda än och så har vi slut på stickor. Kan inte gärna hugga ved heller. Nu. För att Konstnären sover och andra med för den delen och förresten har jag inte ork till den där yxan. Vi har ingen frukost, och Skitdyrt öppnar om två. Timmar. Jisses. Ett ägg då kanske, med salt. Och te och en Wallanderfilm. Sen borde väl Konstnären ha vaknat...

(Jo, nog tusan dammsugar hon!)