Klart godkända mustascher. Jag tänker förresten beställa sådana här barn.

Sedan närapå så länge jag levat har jag velat ha mustascher. Inte kivifjun eller italienska farmorsmustascher. Utan särskilt frodiga mustascher med självklar pondus och klister på baksidan.
Ungefär exakt som Frida Fleggman har. Lena Nyman gestaltar ännu en av rollerna på min lista. De jag så jävlarihelvetes gärna skulle spela nån himla gång innan jag dör. En lista kommer säkert upp en dag eller två.
Jag ser föreställningen på film iallafall ett par gånger i halvåret och kan all text. Pinsamt men sant. Tage Danielsson skriver sånger så bra!
Jag snöar så lätt in när jag hittar nåt att tycka om. Jag har inte jättemånga favoriter bland tillexempel filmer och somligt kan jag se hur mycket som helst, utan att tröttna. En halv omöjlighet kan man säg.
Idag piggar jag på mig med Hasse och Tages Fröken Fleggmans Mustasch och mimar med i alla sångerna, men i smyg så inte Konstnären ska se. Hur fånigt betuttad jag är. I Lena Nymans i dåliga sångröst, eller hur mycket jag tycker att Konstnären är lik Gösta Ekman.

Bara den där himla semlan som saknas! (Jag tror inte jag kan bli frisk om jag inte äter en senast imorn.)