- Jag vill ha-a mina glasö-hö-hö-go-ho-hoon! Jag Stygga-vargen-ylar ut min förtvivlan!
Jag letar och letar. Alltmedan spänningshuvudvärken sprider sig och lamslår min arma huvudknopp... Aj!
Jag har tamefaen letat överallt! I Sommarrummet; på golvet, på nattygsboret, i alla lådor, i strumpbyrån, bakom DVD:n, i fönsterkarmen, i kakelugnen(?), i bokhyllan, i tvättsäcken, inuti morgontofflerna, i, bakom och under sängen. I hallen; på varena trappsteg, under stolen, bakom spegeln, i och bakom byrån, bland skor och stövlar, överallt i badrummet, tillochmed ovanpå tvättmaskin. Och i köket; även på alla dumma stället som i kylen och diskstället och ugnen och soporna. Jag hann göra en smörgås och kunde konstatera att de heller inte var under osten eller i smörpaketet.
Jag är genomledsen. Jag saknar mina glasögon. Dom är bruna och jag ser ända till teven med dom. Och så klär dom mig. Jag blir snyggare.
Satan. Kiss också. Ligger de inte inlämnade i receptionen på jobbet så vet jag inte vad. Sista stället jag kan komma på. Och vad gör jag annars? Jag har ju knappast råd med nya. Inte nu längre...