Jag fick nyss en väldig lust att möblera. Flytta om sängen åtminstone. Jag är medveten om att jag har blivit en såndär som bara tjatar om sin kille. Idag flyttar han till storstad och utbildning och jag vill genast ändra nåt. Sudda ut en bit av tomrummet. När han flyttar, så flyttar mitt sovrum så som det stod när vi sov här jämnt. Sudda ut en liten bit av spåren som visar på att nåt jag trivs med, vant mig vid och längtat efter har gjorts svårare och mindre åtkomligt. Inget slut, men en ny början. Levla framåt, inte uppåt, men framåt. Var man sin egen Freud. Ju mer man analyserar ju mindre förstår man, om sig själv och om andra. Lika bra att gilla och följa med. Vara kär och inte tänka.

Jag ser på Himlens hjärta. Tre för nittionio på Filmkedjan. Den började som det sämsta skit, växte och gör ont in i det innersta. Lena Endre och Maria Lundqvist. Det är en bra film, men jag vet inte om jag gillar den. Har däremot ett nytt sug efter att se Heartbreak Hotel och att läsa Mons Kallentofts böcker. Den nya! Och efter K såklart. ♥