Eftermiddag: Scen- och regimöte med äggmacka och rabarberté. Som sig bör.

Kära gamla Simpan. Idag har jag spenderat hälften av min fredags ljusa timmar på Simrishamnsgatan 3. Bästa kaffehuset på Möllan.
Larsson trivdes. En stor uddakopp hett och gräddigt te, fina gröna kängor och Edith Piaf. Inte var hon ensam heller, den där Larsson. Hedvig var med. Och Pomme. Samt ett komma två kilo manussidor och scenografiskisser. Och en bedårande, stor, svart hund. Dock inte vår.
Simpan sviker aldrig. Där är alltid inspirerande att sitta när man ska tänka och vara kreativ. Eller om man åtminstone vill låtsas vara kreativ, som täckmantel för att kunna knapra goda mandelpestosmörgåsar istället. Idag blev en välbalanserad fusion av kreativitet och smörgås. Vi kom fram till att vi är galet överens om vad vi vill med scenografin. Det är bra. Finns annars inget värre än att tas med mariga regissörer. Sån är inte Pomme. Pomme är bra. Och Hedvig är bra. Och Simpan är bra. Jag har det bra. Jorasåatt. Sämre kan man må. Mina händer luktar prickig korv ♥´