Jag hittade ett gammalt dagboksblad ifrån måndag trettionde juli nollsju, dagen efter Ingmar Bergmans död tror jag.

Fårö 19.25:
Skumt att Bergman bara gick och dog sådär.
Plopp sa det, så trilla alla tiders konstnär i graven. En del personer tror man alltid ska finnas kvar, att dom är odödliga.
Synd och skam.
Han är vacker på något sätt, in i själen liksom. Det finns lust och fägring i hans jämmer och elände. Det är vackert.
Så dog han och sagan tog slut.
Synd och skam.



♥