Om bilderna och tacken

Jag blir så sur. För hur många böcker jag läser om den där himla kameran så blir det ändå aldrig på bild, som jag ser allt med mina ögon. Jag vill fota julen i hemmet. Men det vetitusan. Värmen saknas liksom. Eller jag vet inte. Jag vill ju att ni ska se det jag ser. Hur det ser ut när jag sitter framför brasen. granen pyntad och tänd. Alltså perfekta bilder, eller ingen alls.

Tack förresten, Gust och Konstnären för klädnadsassistansen, ni var ganska odugliga, men hjärtliga!
Julklappshandeln är klar. Mamma var gott smakråd och pappa valde den allra sista. Tack till er med. Finafina.

Jag slevar cous coussallad och tänker att jag nog redan ätit nog mycket för att snart kasta upp. Men det är så gott. Och jag är grym på cous coussallad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0