Om hur det är och inte
Jag skriver sällan. Jag önskar att min blogg också hade irriterande övernaturligt otvungna Sköna Hem-bilder på mitt idylliska adventspyntade hem, med alla de där tusen juleljusen och knäcklyckliga barn (jag har inte ens några) och allt det där andra. Jag tror inte på att folk har det så hemma. Men jag önskar lite att det fick vara sant. Här hemma bor ryamattan från helvetet som spyr ludd över våra chica trägolv så att det aldrig ser det minsta städat ut. Och så luktar det grillat hela tiden ty elemtenten dör ett etter ett och vi får värma oss bäst vi kan med kakelugnarna. Och ja just det, det läcker vatten från taket också. Framför spisen asit happens.
Har jag sagt att vi ska flytta? Det är det enda jag pratar om nu för tiden. I klassen säger de det. Och jag vet jag tjatar förlåt. Men jag längtar. Oh! Så jag längtar. Och är oförskämt glad i magen över att snart slippa tänka på om handdukarna i badrummet är mögliga än.
Men det är tre månader dit. Så tills dess ska jag läsa Underbara Claras blogg och må dåligt över mitt eget hems tillkortakommanden. Och äta popcorn direkt ur micropåsen.
Har jag sagt att vi ska flytta? Det är det enda jag pratar om nu för tiden. I klassen säger de det. Och jag vet jag tjatar förlåt. Men jag längtar. Oh! Så jag längtar. Och är oförskämt glad i magen över att snart slippa tänka på om handdukarna i badrummet är mögliga än.
Men det är tre månader dit. Så tills dess ska jag läsa Underbara Claras blogg och må dåligt över mitt eget hems tillkortakommanden. Och äta popcorn direkt ur micropåsen.
Kommentarer
Trackback