Grå himmel. Grått väder. Regntunga skyar.
Jag läser manus fram länges och baklänges. Monika tassar på pappren med bokstäver på och tycker jag är dödstråkig.
Kattgräset spirar. Och en pelargon. Det verkar också vara det enda som spirar. Inte naturen eller våren och definitivt inte ekonomin.
Kaffebryggaren porlar trevligt och det doftar av ättiksvatten. Inget tvåkaffe. Det blir nog inget kaffe alls idag.
Konstnären jobbar. Hela dagen och jag har huvudvärk. Egentligen är det dags för linser eller nya glasögon. Ännu hellre båda delarna.
Vi leker med en stiftpenna tills vi blir trötta. Eller tills jag tröttnar och Monika leker vidare med mina koftknappar.
Trötta jävla söndag, tänker jag och minns att det faktiskt är just söndag.
Jag hämtar ved i bara tröjan och sedan läser vi tordyveln flyger i skymningen, Monika för första gången och jag. För säkert fjärde eller femte gången.