Jo, det är sommar i den lilla staden. Har varit i en månad minst. Jag borde kanske badat vid det här laget. Kan man tycka. Man tycker redan på det. Jag bor vid havet, jobbar i allra innersta skärgårn och har inte gjort det än. Inte är jag kruka, inte alls. Som liten var jag fisk. Det är snarare socialt. Jag har inte hittat badkompisar och ingen ro heller jag. Vill ligga länge på klippor och lyssna på måsar. Och nog längtar jag till bastun och stjärnhimlen i torpet. Men jag väntar på sällskapet.