Idag kokar min lilla stad och jag i den. Jag hämtar tunga paket från posten och Konstnären hjälper till, tack kära. Det luktar döende syréner och ris och bearnaise på gatan ute. Här inne luktar det diskmedel, dill och oljat trä.
Och jag är löjligt lycklig för idag kom hattstocken, min egen. Inte den jag blev lurad på såklart, den får jag aldrig. Det är en sprillans ny som jag köpt för dyr peng. Och så har den lite fel form egentligen, inte alls som den jag lånade av Astrid, men jag tänker att med en slipmaskin (får jag låna, pappa?) kan man nog runda den på lämpliga ställen och så behöver den en stadig fot att stå på. Men det får väl bli till juli det, då tiden kanske finns. Fast helst nu direkt förstås.
De tre musketörerna på teven och jag ska ägna kvällen åt att sy svettband i tre styck musketörshattar. Sammanträffande?