Påklädning-avklädning-påklädning-avklädning, så löd gårdagens melodi. Hetshets. Studiofoto och en tur i vitsippsbacken tog helahela gårdagen och första milstolpen passerad. Nöjd so far. Affischfotograferingen färdig och huvudkaraktärerna är på det stora hela ganska färdigpåklädda. Det känns som stenar från hjärtat och i nuläget älskar jag Malmö Stads och hoppas på egen hattmakarstock inom närmsta framtiden.
Idag är jag mjuk i huvet och mör i ryggen. Tar lite ledigt och umgås med Pluras kök, kamomillshampoo och lille kisse.
Och bilderna? Konstnären fotade behindthescenes. Milady blir riktigt jävla kick-ass.

Vi har täcket i soffan, kisse och jag. Kisse tänker Sovsäck, vad kul! och kryper långt in. Hon har sömnig andedräkt och luktar lite som akvarium. Och jag äter godis före maten.

Idag fyller vi:et två år och kisse är ett halvår gammal imorgon. Vi åt så himla gott på fik och köpte medelhavsjorgobbar billigt på omvägen hem. Och nu drömmer jag om en orangeröd kofta.
Konstnären har en stor kväll ikväll. Och hans ungdomar förstås, jättespark och hålltumme till alla såklart. Romeo & Julia premierar ikväll, kl 20 i stora salongen på Lokstallarna i Karlshamn. De som inte vet vart fredagkvällen ska ta vägen vet nu. Ni har en timme på er. Mycket nöje! Jag, jag ska se dem imorn. På Myllret!

I micron surrar en grönsakslasagne, den bästa. Vi ska se Big Brother och sy hela kvällen, kisse och jag och täcket.

Det här är Konstnären och kisse. De leker alltid så underliga lekar.

Jag blir mer än mätt på fem fiskpinnar. Och Mos och spenat och tomater. Och tzatsiki. Momo äter knax och Konstnären är inte hemma på långa vägar. Generalvecka med Romeo & Julia på teatern. Gå dit och se för all del, det tänker jag göra.

Amerikanska sitcoms på teve och jag har ingen som helst lust med symaskinen idag. Syr alla måsten för hand i soffan. Jag och katten och pumlet från grannens torktumlare. Och jag blöder igenom andra paret strumpor och torkar ett par röda droppar från golvet. Som ju faktiskt var nystädat och fortfarande luktar litelite grönsåpa. Typiskt mig att trampa på knappnålar. Det svider som fan.

 

Och ja just det, jag är blond nu, going on even blonder. Ett steg närmre Baronessan av Sheffield.

Hej hej ljusa bakhållskalla vårkväll. Jag är avundsjuk på alla som facebookar om sin aprilsolbränna i statusraden och önskar mig i hemlighet en lagom ranglig bänk att dricka elvakaffe på på gården. I solen så klart. Annars ingen mening.
Och så får vi nya grannar. Jag sätter guldkant på Hertigen av Buckingham och blir pekad på genom fönstret. Värden visar runt sällskap på löpande band och jag känner mig som aporna på Skansen (eller kanske "skådespelarna på Vinkelgatan" då...) flera gånger om dagen. Och Polisen sa likadant han.
Men nya grannar blir nog bra, kanske slutar schlagerbasen dunka från nollsex till kanske åtta om mornarna. Konstnären jobbar till ungefär tio om somliga vardagkvällar. Hur kul är det då att vakna till en smyg-autotunadkille somvillblipopulär somvillvapopulär närhanärpopulär såärhanpoplär på frikkin repeat i timtal. Jag överdriver inte. För jag vaknar alltid och det är lögn i helvete att somna om.

Och så stressas det till affischfotograferingen såklart. Som förväntat. Det är ju tusan att man ska vara hurmångasomhelst musketörshattar kort, varför måste promt huvudena synas?

Jag såg just en liten hund och en ännu mindre tant fladdra förbi utanför. Staden blåser bort idag och det skallrar och knäpper hemskt i fönstren mot gatan. Nån på nån gård andra sidan gatan kör med röjsåg eller trimmer. Det låter som om en stor insekt vore fången här inne och stånga sig blodig mot fönstret för att komma ut.
Jag är fången här inne och förkylningen i mig. Snoret stångar bihålorna (och skallbenet med?) blodigt och vill komma ut. Känns det iallafall. Fan i helvete, rent sagt, vad ont det gör.
Och jag målar naglarna med flit för att jag varken orkar eller vågar ta tag i måstena. Konstruera byxmönster är lika läskigt som monster och mördare och inbrottstjuvar. Ett lager ljusrosa till, hoppas det torkar långsamt.
Ineffektiv som jag vet inte vad. Och kisse bara sover i grottan hon byggt vid fotändan av vår säng. Jag borde väl duscha antar jag men för vem egentligen. Jag har då inte lust och Konstnären är ändå inte hemma förrän sent ikväll.
Mja, kanske ett lager rosa till. Vi får se.

Kisse sover under en kudde i soffan. Jag vill också ligga där. Mest av allt i hela världen och bara sova.
Jag äter fruktfrukost och tänker att jag har ingen aning om hur jag ska hinna allt. Jag gick igenom de flesta influensor i veckan som gick (och har mått som en påse hundbajs ungefär). Och nu finns det en möjlighet att jag ligger efter. I allt hemma och i arbetet.
Tidningarna skrev om mig igår. Och så ska jag bli blond. Väldigt blond. Kanske tillochmed Lana Turner-blond. Varför? För i helgen höll vi kollationering och jag förträngde en hög feber och jobbade ändå. Manus och rolldelning gick bra och äntligen slipper jag hålla käften. Om Lady Dewinter, Milady. (Som från och med nästa vecka eller så. Är jag.) Alla verkade peppnöjda och alla gjorde ett brabra jobb. Men jag misstänker att jag glömt en massa och virra bort mig ibland. Somliga mått saknas nog. Jag skyller på feber och snorkoma.
Densamma som jag sitter i nu med bultande bihålor och hundratusen meter tyg och funderar på vilka plagg som är bäst att klippa till först. Tillochmed tankarna går långsammare. Och jag huttar Alpenkraft som om det inte fanns någon morgondag. Fem doser om dagen. Snälla funka.